Stärkt skydd för företagshemligheter
I dagens kunskapsintensiva näringsliv är information ofta företagets mest värdefulla tillgång. Ritningar, forskningsresultat, kunddata och strategier utgör kunskap som i många fall skiljer ett företag från konkurrenterna. Denna typ av känslig och ekonomiskt betydelsefulla information definieras i svensk lag som företagshemligheter och skyddas i lagen om företagshemligheter (2018:558). Lagen förbjuder att någon obehörigen anskaffar, utnyttjar eller röjer företagshemligheter och anger vilka påföljder (t.ex. skadestånd eller förbud) som kan bli aktuella vid brott mot lagen.
Regeringen föreslår nu en skärpning av lagen som föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Bakgrunden är att regeringen anser att det finnas en ökande risk för spridning av företagshemlig information, särskilt tekniska hemligheter, i en tid med digitalisering, outsourcing och tilltagande internationell konkurrens. Även industrispionage pekas ut som ett växande hot mot det svenska näringslivet och forskningsinstitutioner.
Lagändringen skulle innebära att även den som har laglig tillgång till en teknisk företagshemlighet, till exempel genom anställning eller uppdrag, kan dömas för olovligt utnyttjande eller olovligt röjande av företagshemlighet, om denne handlar med uppsåt och utan tillåtelse. Brottsligt ansvar blir således möjligt även när angreppet kommer “inifrån”. Den utökade straffbestämmelsen omfattar endast tekniska företagshemligheter, det vill säga information som rör produktion, tillverkning eller forskning. Regeringen menar att det är just denna typ av uppgifter som löper störst risk att utnyttjas på ett otillbörligt sätt.
Förslaget om lagändring är en markant skillnad från dagens lagstiftning. I dag kan endast den som olovligen tagit sig in i företagets system eller handlingar dömas för brott, medan felaktigt utnyttjande av information som redan var tillgänglig genom anställning eller avtal hanteras genom skadeståndsansvar och civilrättsliga sanktioner. Den nya lagen föreslås därför göra det möjligt att även döma personer som haft laglig tillgång till informationen, såsom anställda, konsulter eller samarbetspartners, om de använder den på ett otillåtet sätt.
Lagändringen skulle innebära högt ställda krav på arbetsgivare när det gäller det förebyggande skyddet av företagshemligheter. Det räcker inte längre att förlita sig på att medarbetare agerar lojalt utan företagen måste kunna visa att de aktivt arbetat för att skydda sin information. Det innebär bland annat att företag bör ha interna policys som tydligt definierar vad som utgör en företagshemlighet, uppdaterade sekretessklausuler i anställnings- och uppdragsavtal samt välfungerande rutiner vid avslut av anställningar och vid IT-avveckling. Lika viktigt är att kontinuerligt utbilda och informera medarbetare om hur känslig information ska hanteras.
För att kunna agera effektivt vid ett intrång, och i värsta fall driva en rättsprocess, krävs dokumentation som visar att arbetsgivaren faktiskt vidtagit rimliga och genomtänkta åtgärder för att hålla informationen hemlig. Det är därför klokt att som arbetsgivare agera redan nu och se över avtal, sekretessförbindelser och interna riktlinjer för att tydliggöra vilken information som är skyddsvärd och vilka konsekvenser ett röjande kan få. Företag bör inte underskatta vikten av att ha en välstrukturerad sekretesshantering på plats innan lagändringen träder i kraft. Ett starkt internt skydd är inte bara en juridisk skyldighet, det är en investering i förtroende, hållbarhet och långsiktig konkurrenskraft.
Isa Andersson
Biträdande jurist
Maminza Advokatbyrå AB
