Gymnasieelever får ett nytt sätt att prata om psykisk hälsa

Gymnasieelever som deltagit i ett nytt skolprogram om psykisk hälsa upplever att de fått ett annat sätt att prata om hur de mår. I stället för att fokusera på psykisk ohälsa handlar samtalen om välbefinnande, relationer och framtid samt att identifiera det som fungerar bra i livet.

Det visar en ny studie från Örebro universitet, där elever på fyra gymnasieskolor i Västerås har deltagit i ett program som syftar till att stärka ungas psykiska välbefinnande.
– Målet är att eleverna ska fokusera på det som är positivt och som fungerar i deras liv, att tänka framåt och hitta lösningar. Hur du vill att ditt liv ska se ut och vad du behöver göra för att komma dit, säger Lena Uvhagen, doktorand i hälso- och vårdvetenskap vid Örebro universitet.
      Programmet har genomförts inom ramen för den ordinarie undervisningen. Eleverna har samtalat i mindre grupper tillsammans med en mentor eller annan skolpersonal och uppmuntrats att reflektera över sina styrkor, sina relationer och det som bidrar till deras välbefinnande. Enligt studien uppskattade många elever möjligheten att prata om sådant som vänskap, familjeliv, skolan och framtidsplaner. Samtidigt visade resultaten att många från början hade förväntat sig att undervisningen skulle handla om psykisk ohälsa, hur man söker hjälp eller stöttar någon som mår dåligt.
– Unga är ovana att prata om välbefinnande och vad som faktiskt får dem att må bra. Eleverna förväntade sig att få prata om psykisk ohälsa, hur man söker hjälp eller stöttar någon som mår dåligt, säger Lena Uvhagen.
      Studien pekar också på att trygghet är en avgörande faktor för att samtalen ska fungera. Flera elever uttryckte en osäkerhet kring hur mycket de ville dela med sig av i gruppen och om det som sades verkligen stannade där.
– En återkommande fråga handlar om hur mycket man vill dela med sina klasskompisar, och om osäkerhet kring om det som sägs i gruppen stannar där, säger Lena Uvhagen.
      Forskningsprojektet bygger på material från tre pilotstudier där programmet har utvecklats. Nu pågår en större studie med fler deltagande skolor. Där följer forskarna programmets effekter över tid med hjälp av kontrollgrupper och intervjuer med elever.
– Det är viktigt att undersöka om resultaten håller i sig över längre tid och hur programmet fungerar i större skala, säger Lena Uvhagen.

Text: Redaktionen/Pressmeddelande
Foto: Anna Asplund, Örebro universitet
Bildtext: Lena Uvhagen är doktorand i hälso- och vårdvetenskap vid Örebro universitet.