Många bryr sig – få agerar: Svenskarna om sina sociala medier efter döden

De flesta svenskar säger sig bry sig om vad som händer med deras data på sociala medier efter döden. Trots det har bara en liten andel tagit konkreta steg för att hantera sitt digitala arv. Det framgår av Internetstiftelsens rapport ”Sociala medier efter döden”, som släpptes inför Allhelgonahelgen.

I rapporten undersöks svenskarnas tankar om den digitala efterlevnaden – vad som händer med bilder, inlägg och konton när en användare går bort. I dagens digitala liv finns allt från vardagliga ögonblick till livets stora händelser lagrade på sociala plattformar: den första bilden på gravidmagen, bröllopsdansen, gruppchatten med vänner från barndomen eller berättelsen om vägen tillbaka efter sjukdom.
      När en person avlider ligger ofta konton och innehåll kvar, vilket kan väcka starka känslor hos anhöriga. Internetstiftelsen lyfter därför behovet av att fler reflekterar över hur deras digitala arv ska hanteras. Enligt rapporten bryr sig nästan två tredjedelar av svenskarna om vad som händer med deras data efter döden. Trots det har mindre än en av tio gjort något formellt, till exempel skrivit ett testamente eller lämnat instruktioner för sina konton.
      Fyra av tio uppger att de vill att deras data på sociala medier ska raderas efter bortgången. En fjärdedel vill att den ska sparas, främst för att familj och vänner ska kunna bevara minnen.

Yngre personer är generellt mer positiva till att deras digitala innehåll sparas, medan äldre i högre grad vill att det raderas. En möjlig förklaring, enligt Internetstiftelsen, är att äldre generationer ofta har sina minnen bevarade i fysiska album, medan yngre främst dokumenterar sina liv digitalt.
      Bland personer över 76 år har omkring 15 procent upprättat ett testamente som reglerar deras sociala medier och digitala konton. Det gör dem till den grupp som är mest förberedd. I yngre generationer är motsvarande siffra betydligt lägre – endast runt fyra procent bland dem som är födda på 1980-talet eller senare.
      Internetstiftelsen framhåller att det kan vara klokt att redan i yngre ålder fundera över sitt digitala arv och göra en så kallad ”digital döstädning” – att se över vilka konton man har, vad som finns sparat och hur man vill att det ska hanteras.
      Att dokumentera sina önskemål kan både skydda den personliga integriteten och underlätta för efterlevande, menar rapporten.

Rapporten Sociala medier efter döden

• Färre än 1 av 10 har upprättat ett testamente över sina sociala medier.
• I den äldre halvan av befolkningen har mer än dubbelt så många upprättat ett testamente över sina sociala medier jämfört med den yngre halvan.
• 2 av 3 bryr sig om vad som händer med deras data efter deras bortgång.
• Fler kvinnor än män, 68 procent jämfört med 61 procent, bryr sig om vad som händer med deras data efter deras bortgång.
• Betydligt fler vill att deras data ska raderas, 4 av 10, än sparas, 1 av 4, efter deras bortgång.
• Den främsta anledningen till att man vill att ens data ska sparas är för släkt och vänners skull.
• Denna studie genomfördes som en del av Svenskarna och internet. Datainsamlingen gjordes i januari 2025 och bland den svenska allmänheten 18+ år genomfördes totalt 2 725 intervjuer.

Så gör nätjättarna

• Facebook – Kontot kan göras om till minnessida eller tas bort.
• Instagram – Kan omvandlas till minneskonto eller tas bort efter anmälan.
• LinkedIn – Anhöriga kan stänga eller minnesmärka profilen via formulär.
• Snapchat – Inga minnesfunktioner. Konto kan raderas av support eller via inloggning.
• WhatsApp – Konto raderas automatiskt efter 120 dagars inaktivitet.
• ChatGPT – Inga specifika efterlevandeinställningar. Kontot kvarstår tills det raderas manuellt.
• Google – Konton kan raderas eller delas efter inaktivitet. Anhöriga kan begära radering eller dataåtkomst.
• Apple-konto / Icloud – Arvtagare kan få tillgång till data via Digital arvskontakt. Utan sådan krävs juridisk begäran till Apple.

Så gör du din egen digitala döstädning

1. Kartlägg dina konton. Lista de digitala konton du använder, som sociala plattformar, molntjänster och appar. Glöm inte eventuella bloggar och ai-tjänster.
2. Bestäm vad som ska hända. Fundera över hur du vill ha det. Vill du att dina konton ska finnas kvar, tas bort helt eller göras om till minnessidor?
3. Skriv ned dina önskemål. Använd till exempel Vita arkivet eller Livsarkivet. Där kan du också utse vem som ska ansvara.
4. Se över efterlevnadsinställningar. På konton som Facebook, Instagram och Google kan du välja vem som ska hantera ditt konto efter din död.
5. Rensa regelbundet. Har du skickat intima bilder eller skrivit hemligheter som du inte vill att någon utomstående ska ta del av? Då kan det vara bra att städa bland filer och konversationer regelbundet. Se också över vad du har sparat i molntjänster samt på datorn och i telefonen.