Brist på stöd för ansiktsigenkänning
Det saknas vetenskapligt stöd för att polisens användning av ansiktsigenkänning leder till fler lösta brott. Det visar en ny studie från Malmö universitet. Samtidigt vill regeringen ge polisen möjlighet att använda tekniken i realtid från den 1 juli i år.
Sedan 2021 har svensk polis haft tillgång till ansiktsigenkänning via Nationellt forensiskt center (NFC), där tekniken används som stöd i brottsutredningar. Införandet motiverades av en kraftigt ökande mängd bildmaterial från övervakningskameror, mobiltelefoner och sociala medier – samt svårigheter att identifiera personer i miljöer där maskering blivit vanligare.
Men enligt Emelie Pramberg Stiernströmer, doktorand i kriminologi vid Malmö universitet, är kunskapsläget svagt.
– Jag blev förvånad över hur lite empiriskt stöd som finns, både vad gäller effektivitet och risker. Vi vet mer om människors inställning till tekniken än vad den faktiskt leder till, säger hon.
I sin genomgång av internationell forskning identifierade hon endast elva relevanta studier. De flesta behandlar allmänhetens attityder snarare än konkreta effekter inom brottsbekämpning. Endast ett fåtal, främst från USA, bygger på empiriska data.
Ansiktsigenkänning är en omstridd teknik internationellt. Förespråkare menar att den kan bidra till att minska brottsligheten och stärka säkerheten, medan kritiker varnar för ökad övervakning, integritetsintrång och bristande insyn.
Det begränsade forskningsunderlaget ger heller ingen entydig bild. En studie pekar på ökad risk för diskriminering vid bred användning, medan en annan visar positiva effekter – såsom minskad brottslighet – vid användning i utredningar av grova våldsbrott. Samtidigt är resultaten svåra att överföra till svenska förhållanden, då de bygger på amerikanska data.
Fakta: Ansiktsigenkänning i Sverige
Före 2021 använde polisen i vissa fall den omstridda tjänsten Clearview AI, vilket senare bedömdes strida mot lagstiftningen.
Sedan 2021 sker användningen lagligt via NFC som ett forensiskt stöd i efterhand.
Tekniken användes bland annat under påskupploppen 2022 för att identifiera misstänkta.
Nu vill regeringen öppna för användning i realtid.
Fakta: Så fungerar tekniken
Ansiktsigenkänning bygger på att biometriska data från bilder jämförs för att avgöra sannolikheten att två bilder föreställer samma person.
Vid en möjlig träff görs alltid en manuell bedömning av en expert.
I Sverige används tekniken i dag främst i efterhand, men kan framöver komma att användas direkt i pågående övervakning.
